Nystart

3 januari 2011. Nytt år, ny almanacka, nya löften. Är det så? Nya löften? Eller är det samma löften som förra årsskiftet och året där före också. Det gör inget. Ett löfte är ett löfte..... Visst lät det hårt när jag skrev det. Ett löfte är ett löfte. Allvarligt-inget man bryter. Har man lovat så har man.....

Jag kanske är dum nu men jag tycker nog att det känns som att ett nyårslöfte det är mest en rolig grej inget allvarligt i det. Nyårslöften är till för att brytas t.o.m. Ett nyårslöfte är ju oftast ett löfte till sig själv. Jag ska sluta röka, jag ska motionera mer, jag ska banta, sluta äta godis, börja cykla till jobbet, sköta bokföringen i tid varje månad. Ja, ni känner ju igen dem. På något vis så är det ju allvarligare att bryta ett löfte till någon annan än dig själv. På så stort allvar tar vi oss själva, eller?

Inte äta massa godsaker, kanske?

Tänk om du skulle bryta ett löfte till en kompis, arbetskamrat eller Gud bevare dina barn. Då skulle du inte stå högt i kurs. Eller vänd på situationen tänk om någon av dessa gett dig ett löfte och sedan svek det. Hur skulle det kännas? Inte kul. Du skulle t.o.m kunna känna dig väldigt sårad.

Undrar om det skulle funka om vi gör så här att vi ger en av våra nära och kära löftet att vi ska hålla löftet till oss själva....

Nä, det är nog så att ett nyårslöfte är inget riktigt löfte förrän vi tar oss själva mer på allvar.

Lycka till med era, så ska jag försöka med mina. Kanske talar om någon dag vad mitt löfte är för det kan vara enda chansen att klara av det. Att tala om för allt och alla för då måste man ju lyckas. Men känn ingen press Ica-Stig!