Nyårslöften

Ja nu är det dags igen! Passar på att skicka med en liten påminnelse i form av ett engelskt citat.

"Man ska inte lova mer än man kan hålla"

Passar också på att skickar med exakt 2 år gamla tankar HÄR :)

Puss o tack för i år kära läsare

Julstökar

Paket ska slås in

gör vi allihopa, allihopa, allihopa. Julstökar gör vi allihopa. Jag med! Jag med och du med!

Eller hur? Vi är nog olika med var och hur vi julstökar men de flesta av oss har lite extra så här inför jul.
Jag stökar både här hemma och på jobbet så mycket jag bara hinner.

Idag skulle jag bara vilja be er alla att vara tacksamma för den lilla eller stora stress ni känner. Både den stressen för att det rullar för mycket pengar och för den att ni har väldigt mycket praktiskt som ska hinnas med innan den stora dopparedagen.

Bröd ska bakas

All denna julstress som vi själva är med och skapar är ju endast för att vi har någon eller några att dela vår jul med.
Alla som är ensamma har ingen julstress!

Snö på burk

 Det här är säkert inget nytt. Men för mig är det. Jag har köpt snö på burk lagom till att vi fick snö på riktigt ute.

Har kollat långtidsprognosen föresten, det verkar faktiskt så underbart så att vi får behålla minusgraderna och med andra ord snön iaf tom jul. Låter för bra för att vara sant. Nu behöver det ju inte vara 2siffriga minusgrader för att jag ska vara tillfredsställd. Mellan 3 och 8 minus är det i min drömvärld.

Ja, tillbaka till ämnet. Snö på burk. Köpte det på julmarken i Lev vackert huset i Kristinehamn i söndags. 1 liten liten påse med vitt pulver blandas med 2L vatten och röres om en stund till snön bildas.


Sedan dekorerar man med den och enligt utsago så räcker det sedan att spraya den med vatten varje dag.

Snö på burk blev till snö på burk

Julmingel

Igår hade jag och Jolin en minijulmarknad hemma i henne och Olas julstämningsfulla hus. Jolin driver företaget JSdesign där hon tillverkar och säljer smycken i en omfångsrik bredd. Hennes vintagesmycken är hennes mest unika serie som skiljer sig väldigt mycket från övrig marknads sortiment.

Den här bilden är ärligt stulen från Jolin. Hennes lödda smycken till vänster.

Jolin är också återförsäljare av kryddor och hudvård från Alpnaering så det fanns också till försäljning.

Jag själv bidrog med försäljning av mitt hembakade bröd och kakor. Naturligtvis bjöd vi också på sedvanlig "glöggfika".  Min hemgjorda glögg kunde den som inte körde bil få prova på tillsammans med hembakade lussekransar, pepparkakor och små snittar gjorda på min farinlimpa med julskinka på. Det fanns naturligtvis utav Blossas saftglögg också och det var väl mest åtgång på den av naturliga skäl.

Saffranskrans att äta

eller saffranskrans för dekoration

 En lyckad och trevlig kväll tyckte jag och Jolin och vad det verkade även våra minglande gäster. Vi är redan inne på att vi säkert vill göra om det nästa år.

Kan se på statistiken här på min blogg att jag har många "googlesökträffar" på mitt inlägg om enris mot möss. Märks att det är den tiden på året då fler än jag har problem med de små varelserna.
Eftersom vi nu har varit utan vår älskade katt Maja i 12 dagar har det inte blivit bättre på den fronten. I morse var det en som sprang under köksskåpet och vår hund Ester gjorde ett tappert försök till att träda in på Majas plats med att fånga den. Enda resultatet på den musjakten var att jag insåg att här måste införskaffas musfällor!
En tur till staden var redan inplanerad idag. Den traditionella julklappsinköpsdagen med min svägerska. Så mussfällor på Clas Ohlsson var det första som införskaffades tillsammans med 3 rullar julklappspapper för 29 kr.

Undra nu i ett stilla sinne om Maja kände sig förnärmad över detta inköp. Nägra timmar efter att det var gjort och jag inte ens hunnit hem med mitt nyförvärv fick jag ett samtal om att Maja var hemma precis som om inget hänt.

En katt på 12 år som aldrig lämnat hemmet mer än kanske 2-3dagar i högsommarvärme som är borta i 12 dagar under smällkalla vintern då hon endast är utomhus 1 timme mellan 5 och 6 på morgonen normalt. Klart man tror att Lokatten eller räven som stryker runt huset har tagit henne. Tack och lov var så inte fallet.

Maja är hemma välbehållen, men tänk vad jag funderar på vart hon varit. Kanske instängd någonstans? Det kanske är det mest troliga.

Hursomhelst så är vi nog gladare än vi trodde att hon är hemma. Hur brukar man säga? "Man sakner inte koa för´ns båse e tomt" Så är det nog lite.
Hon får väl inte jättemycket uppmärksamhet av oss i vanliga fall förutom att vi ger henne mat ständigt och jämt samt att vi pratar lite gulligt med henne och klappar henne lite när vi går in i klädkammaren där hon ständigt ligger i sin korg. Hon har ju stor konkurrens av vår hund Ester som ju är allas vår kärlek.

När maken ringde och sa att hon var hemma fick jag i alla fall tårar i ögonen. De ger oss nog mer glädje än vi tror de små älskade djurliven.

Ljus, pepparkaksdeg och skabbräv

Nu har jag jobbat helgen igen! Konsert lördag  och 2 gudstjänster på söndag. Andra gudstjänsten var Taizémässa . Det innebar mycket ljuständande för mig. Vilket passar mig utmärkt! Är lite av en ljuspyroman. Vad som också hände, är att jag fick lite julinspiration. Jul är mycket ljus för mig!

Klev alltså upp idag och satte pepparkaksdegen. Spred sig en härlig doft i köket tillsammans med dofterna från glöggen  som jag satte för 4 veckor sedan och nu alltså är färdig i morgon.

Blev nästan tom inspirerad att putsa fönster och få upp julgardinerna. Men som tur är måste jag jobba några timmar idag fast det är ledig måndag, så putsa fönster det slipper jag som tur är :)

Men innan jag åker är jag nu på språng ut i skogen med lilla Ester för att plocka hem lite mer mossa och ris som behövs inför stundande helg. På onsdag utlovas nämligen 1 dm snö och om vi har sådan tur att det stämmer och att det mot alla odds får ligga kvar så är det bäst att passa på idag då man är hemma en stund i dagsljus.

Ett litet orosmomentet ljust nu är dock att vi har en skabbräv som stryker kring oss här hemma och att lilla katten Maja inte setts till på nästan en vecka. Skabb på hunden Ester vill vi inte uppleva igen och lilla Maja vill vi ha kvar hos oss många år än.

Lussekatter

Pärlsocker istället för russin som ändå petas ur. På jobbet brukar de ligga gömda i blomkrukorna.

brukar jag aldrig göra. Idag blev jag påmind om varför. Resultatet blir att de ser ut som feta, blinda mullvadar. Varför jag gjorde dem var för att en god vän inte ansåg sig kunna och var tvungen skänka 50 st till en julmarknad för sin sons räkning. Smarta jag lovade hjälpa henne när jag fick frågan. Inte så smart. Anser mig själv inte kunna nu jag heller. Har bakat 65 st. Det blir att plocka bort de 15 fulaste och låtsas som ingenting :) eller säga som det står på min skylt i köket.
Take it or leave it! ;)

Nä, hädanefter blir det saffranskransar med mandelmassa som vanligt. De brukar uppskattas och tom anses snygga.
Provade föresten nytt recept på saffransdegen idag. Mer smör och råsocker istället för strösocker. Vet inte om det smakar bättre. Vi får väl höra, kanske.

Lite experiment på julgodis har det också blivit. Det behöver oftast inte vara av toppresultat för att gå hem det.

Onyttig variant med geléhallon, marshmallows, jordnötter och ljus choklad. 

Lite lite nyttigare variant på mörk choklad och nötter.

Hur länge blir det kvar tror ni?

Josef och Ester på en av deras gemensamma uppgifter.

Hann fånga sonen och hunden på bild innan sonen åkte till jobbet och jag ställde mig och bakade feta och blinda mullvadar.

Solrosor

Har faktiskt glömt bort. Tror jag. Att berätta om vår solrosodling.
Fram på vår kanten när det började bli på upphällning  med försäljning av solrosfrön till fåglarna, gick jag och köpte en 25kg säck. Jag ställde den på förvaring här hemma för att jag skulle så den när temperaturen i backen blev bra.

Tanken var att den "ko/får/hästhage" som funnits här hemma som blev fotbollsplan för många år sedan nu skulle plöjas upp. Brist på fotbollsspelande ungdomar där nu.

Tiden gick plogen kom fram lite sent och likaså harven. Så maskinen gick sönder men maken som för en gångs skull tyckte att min idé var en rolig idé tog saken i egna händer och sådde för hand som en gammaldags såningsman. Blev dock i senaste laget så jag trodde faktiskt inte det skulle bli några solrosor på alla de gröna bladen som fort växte om än i tätaste laget. Vi trodde inte att grobarheten skulle vara så hög som den var på dessa fågelfrö :)

Men till slut om än lite sent på sommaren så fick vi så våra solrosor. I mängder.

Det kommer vi göra om nästa år men på lite annat vis.

Tänk vad motiverad man kan bli att skriva inlägg lite oftare när man märker att det faktiskt finns läsare. Tack!

Glögg

Smyger sig på litegrann tycker jag nog att viljan för att börja med lite julbestyr gör. För min del är det naturligtvis lusten att baka julens bröd och kakor.

Jag har inte börjat med det men kryddorna till pepparkakorna och saffranet till lussekransarna finns hemma om andan faller på.

Men det doftar redan jul i mitt kök. Det luktar glögg! Jag och Josef satte årets glögg förra veckan. Fyra veckor ska den stå och ska röras varje dag. Varje gång jag lyfter på locket och rör om så sprider sig en underbar doft!

Det kanske är den doften som gör att viljan för julbestyren smyger sig på.

Lite bröd som passar julen till har jag bakat idag föresten. Farinlimpor med brödkryddor. Men de lär vara slut innan jul även om det blev 9 st.
Massproduktion av det mesta föresten. Har gjort 12 matlådor och skickat till en lägenhet med 2 hårt tränande grabbar i stan också.

Här är glöggreceptet om ni vill prova. 4 Veckor ska den stå, så färdig innan Lucia om ni sätter den nu.

Alla helgons helg

har vi i dag i detta nu. Det tänds ljus i massor. Inomhus, utomhus, gravar, minneslundar och säkert också på olycksplatser.

Visst är det fint. Fint att vi tänker på våra nära och kära som inte är hos oss. Fint också med alla ljus i detta mörker.

Sen kan det vara så att detta jag tänker säga nu är hemskt trivialt i sammanhanget. Men jag kan bara inte låta bli. Kan reta mig löjligt mycket på detta.

Gravljus är just ett gravljus tycker jag. Numer så tänds ju de högt och lågt i  alla sorters lyktor vi har hemma. På trappor och i träd och vid grindstolpar. Ok, jag håller med om att det är ett himla ekonomiskt och smart ljus. Brinner ju otroligt länge. Ja, ja. Jag har inte kommit dit än. Att använda gravljus på andra ställen än just på gravar och minnesplatser. Börjar däremot acceptera att andra gör det. Börjar, inte mer.

Man ska aldrig säga aldrig och en vacker dag kanske jag också kommer dit. Vem vet. Dock inte än.

Men nu till mitt stora irritationsämne! Ta för fasiken bort etiketten! 90% av gravarna man går förbi har etiketten kvar på ljuset. Varför? Till råga på allt är de inte ens vända mot stenen, utan framåt. Det kostas på dyra jättefina gravdekorationer och lyktor och sen kompletterar man med att sätta i ett ljus med etiketten kvar?Varför? I mitt personliga tycke, skitfult!

Ja, nu som sagt har vi ju dessa ljus även på trappen i var och vartannat hus. Samma sak där. Påkostade krukor blommor och svindyra lyktor. Som pricken över i sätter vi i ett gravljus med etiketten väl synlig.

Ta bort etiketterna, snälla det ser bedrövligt ut. Om etiketten dras bort så syns det ju dessutom inte lika väl att det är just ett gravljus. Är ju ett stort plus även det :)

Nu tänker säkert många, att de där etiketterna är ju omöjliga att ta bort. Nej, de är inte det. Har provat många sorter genom året med tanke på mitt jobb och det ÄR sådana etiketter som är lätt att ta bort. I de flesta fall är det tom en sådan där liten flik i hörnet där man ska börja dra. Bara just därför att det är meningen att etiketten ska bort.

Ja, allhelgonahelgens stora ilandsproblem hos mig är alltså det stora bekymret med att folk inte tar bort etiketten på gravljuset.

Vore däremot väldigt glad om vi alla fortsätter tända massa fina ljus. Oavsett om det bara är för att lysa upp årstiden, skapa lite stämning eller för att minnas icke närvarande nära och kära.

Husmor eller vaktmästare

ja, jag har  kanske turen att jag inte måste välja. Jag är anställd som vaktmästare men hoppar då och då in som husmor. Jag tycker det är otroligt kul någon gång emellan. Matlagning och bakning är ju mitt väldigt stora intresse. Koka soppa och få bjuda på hembakat bröd och kakor är alltså jätte kul. Tyvärr blir ju sådan inhopp oftast på kort varsel och på bekostnad av något annat. Tid är ju ofta en stor bristvara och man känner sig både otillräcklig och irriterad ibland.

Oftast blir det ju som hemma..... städningen får stå tillbaka. Är ju mycket städ i min tjänst.

Nu tror jag ju faktiskt att det är tur att jag inte är anställd som husmor för då tror jag inte jag skulle tycka att det vore alls lika kul att laga mat och baka här hemma. Det vore ju synd att behöva städa mer :)

Igår kokade jag nämligen soppan på jobbet och det slutade med stekta ägg och uppstekta fryshamburagare med några ostskivor här hemma. Inte värst kulinariskt. Storhandlingen och årets glögg blev faktiskt ändå gjord, med hjälp av mellersta sonen. Doftar jul i köket nu!

Idag däremot har jag varit på jätterolig och bra kurs i ljud (mikrofoner, mixerbord, hörselslingor mm) så då var viljan att mingla i köket på topp igen. Ombyte förnöjer.

2 stora smörgåstårtor har tillagats på beställning samt en middag bestående av riktiga köttfärsbiffar, färska kokta grönsaker, potatis, samt en gräddig sås med Philadelfia kunde jag bjuda på idag. Fick MVG på det :)

Som jag tidigare sagt så har jag alltid önskat mig ett jobb som hustomte och får jag fortsätta så här med lite inhopp i husmorsyrket kan jag nog inte komma närmre.

Imorgon ska hustomten på personalmöte, kånka ut bortemot 40 marschallhållare, möblera om i salen, byta dukar och duka. Städa i kyrkan, arrangera blommor och ljus i massor samt få fram stora ljusbäraren inför helgen,  åka till tippen och därefter handla lite. Sen tillkommer det ju alltid saker under dagen. Det kan man väl kalla varierande sysslor för en hustomte och det har jag turen att va :)

Det är bra att påminna sig själv om vilket bra jobb man faktiskt har. Pröva!

Inspiration

Några nya tidningar, gäster och matuppdrag, är det vad som behövs för att hitta tillbaka till sin inspiration.

Sa ju sist att jag inte riktigt känner igen mig själv. Att jag inte riktigt kommer igång.
Nu känns det bekant igen!

Jag bakar och lagar mer mat än vi behöver :) Ja, jag vet att jag egentligen borde skämmas. Det finns stora mängder människor som svälter runt om i världen.

Den här tidningen stod i tidningshyllan och ropade på mig häromdagen.

Dyr och onödig med tanke på att jag har x antal hyllmeter med recept, tidningar och kokböcker. Dessutom har jag Internet och där dignar det av recept. Men den var också fin, rolig och framförallt otroligt inspirerade. Jag har bläddrat, läst och studerat den en stund varje dag nu i 1 veckas tid och ni får tycka det är fånigt men det är så roligt.

Jag har bakat flera recept ur den och dessutom bakat en massa annat som inte är ur den.

Hade också sen flera veckor tillbaka bjudit in mina arbetskamrater på AfterWork i fredags. De bjöds på ärtsoppa, punsch och hembakat bröd.
På lördagen hade jag självmant tagit på mig att fixa 3 rätters till fotbollslagens ungdomsbankett. De var 60 pers.
Samt att jag idag vikarierat som husmor på jobbet och lagat soppa och bröd till drygt 30 personer. Fick dessutom fint beröm för den här :)  http://www.skvt.se/2012/10/24/sopplunch/

Igår dök dessutom senaste numret av Expressens LCHF bilaga upp i min brevlåda. Naturligtvis började jag bläddra och genast prova mig fram med ett av recepten.

Ja, nu är det frågan. Är det mina nya tidningar eller är det mina "gäster" som inspirerat mig i köket igen eller är det bara dags igen. Tog inspirationen slut med  mitt stora bröllopsmatsprojekt  i sommar eller är det bara så att lusten tar en paus ibland.

Ja, ingen som vet, men det känns som min energi och inspiration är tillbaka tillsammans med den fina hösten och ingen är gladare än jag.

Känner inte igen mig

själv riktigt. Jag vill lika mycket som vanligt men får liksom inget ur händerna. Jo egentligen får jag otroligt mycket ur händerna men inte det där inspirerade som jag vill.
Det där roliga och mysiga.

Almanackan är lika fulltecknad som vanligt och det fullföljer jag naturligtvis, men allt det där roliga och kreativa vill inte riktigt komma till mig.

Jag har plockat svamp och rensant men bara några gånger inte massor av gånger som jag vill och brukar.

Har jätte mycket sy och pysselidéer men jag kommer aldrig uppför trappen och tar tag i dem.

Jag vill städa och pynta och göra lite mysigt inför höst och vinter här hemma, men nej det händer inte. Kör ett varv med dammsugaren och sköter det vanliga men kommer aldrig till det roliga.

Jag vill ut och köpa och plantera massa höstlökar. Kanske en annan dag säger jag fast jag brukar göra sådant så fort andan faller på.

Förra veckan kom jag igång med mina promenader varje dag ordentligt och då menar jag inte bara lilla kortisen för att rasta hunden. Långa rejäla varje dag, de på 1½ timme eller snudd på 3. Senaste veckan blev det 1!

Det är precis som att allt jag ska göra måste ske under press, då jäklar i min låda är jag effektiv som få, allt som görs på uppdrag av andra klämmer jag in även om så tiden inte finns.

Jag jobbar, förra veckan var intensiv. Många timmar över 100% och jag jobbar 80....
Jag fullföljer mina styrelseuppdrag, det har också varit mycket.
Jag lagar mat åt min familj, mer än någonsin :)
Jag jobbar helg men tar på mig att laga mat till en kurs för 20 pers 2 dgr i rad.
Jag kör min ungdomar till träningar och buss och det är varje dag och väldigt sent.
Jag handlar bakar och lagar mat till kalas mer och mer.


Jag gör allt för alla andra känns det som fast jag vet att det inte är sant.


Jag jobbar för att bla jag ska få pengar.
Jag sitter i styrelse för min sons idrottsklubb för att jag själv tackat ja,
Jag lagar mat till min familj för att jag inte delegerar det.
Jag tar åt mig uppdrag fast jag jobbar för jag vill ha lite extrapengar.
Jag kör mina barn för att vi bor som vi gör och vi vill inte byta.
Jag bakar och lagar mat till kalas för att det är kul. Älskar det!


Så skärp dig för fa.. Sluta gnäll!

Föresten Anneli, du har börjat titta på tv lite nu och då. Det har du aldrig gjort förut.


Inte ens den här typen av inlägg är likt mig. Blev nästan sådant där facebookinlägg då man tävlar om att vara bästa arbetsmyra:

"Nu har jag diskat dammsugit, lagat mat och laddat tvättmaskinen samt klippt gräsmattan medan jag förhörde barnen på deras läxor.Nu tar jag ett dubbelpass på jobbet."
"Åh, vad duktig du är, du måste tänka på dig själv någon gång och lugna ner dig" skriver alla som kommentar då.

Lägg av säger jag till er med!

Det där gör vi alla medan vi lever.



Hm publicera det här eller inte? Det är frågan?
Hoppas att jag snart återkommer med ett inlägg som mer stämmer med mig :)



Lev livet utan att tro du är bäst! Ingen av oss är det! Definitivt inte jag ;)

Långa äktenskap

I mars när pappa fyllde 80 så skrev jag att 80 år är respekt.
Det kan man väl lugnt säga om 50 åriga äktenskap också. Det är väl också respekt!

Mamma och pappa samt deras bästa vänner firar det i år. De har varit gifta 50 år och firar alltså guldbrölopp. Alla fyra har hälsan, kan och orkar fira. Igår firade vi tillsammans med dem i 10 timmar. Inte dåligt.

B-I hade fixat förstoringar på deras bröloppsbilder.

Det roliga är att på 50 år har dessa 4 blivit väldigt många fler. De började med att gå ut starkt med att ordna 7 döttrar.
7 döttrar som sedan skaffar varsin egen familj som resulterat i 17 barnbarn. 6 flickor och 11 pojkar.
Lite respektive på det men ännu inga barnbarnsbarn gör att vi igår var dryga 30 talet personer. Några fattas ju tyvärr alltid men närvaron var verkligen imponerande hög.

För jubilarerna och oss 7 döttrar är ju detta en riktig höjdpunkt. Tänk vad roligt att få träffas och prata om allt vi varit med om. Våra familjer har delat mycket genom livet. Många minnen och många skratt blir det naturligtvis.

Fint väder fick vi medan vi väntade på jubilarerna.

Kalasets yngsta deltagare. Kusiner på Karlssonsidan.

Elin tog hjälp av moster för att hälsa Välkommen och skåla för jubilarena

Skål och grattis!

50 års äktenskap är iallafall imponerande. Känns som det blir mindre och mindre förekommande. Vad det beror på kan man ju fundera på.
Ger man upp för lätt nu för tiden eller är det så att man förr stannade hos varandra även om äktenskapet inte var lyckligt.
Lägger inga värderingar i något av det. Säger inte att någon gjort fel i sina val. Är bara väldigt glad att våra föräldrar verkat leva i gott tillsammans i 50 år. Även om inte alla dagar varit rosenröda.

Jag fick prova på att baka bröloppstårta.

Tack för igår alla inblandade. Hoppas vi snart får anledning att träffas igen. Det gav mersmak.