Man saknar inte kon förns båset är tomt

men då är det är väldigt roligt när de kommer och hälsar på. Idag kom en fd arbetskamrat och hälsade på. Underbart att höra skratt och jargonger igen som man förut hörde nästan dagligen. Skratt och tongångar ersätts av nya men man kan nog aldrig få för många i samlingarna där i sitt bakhuvud.

Sen undrarjag om det inte är så att minnen är roligare att prata om än framtid. Finns nästan aldrig dåliga minnen när man pratar minnen.