Höst!

Inser att det finns de som hatar hösten lika mycket som jag älskar den. Många upplever den mörk, kall och dyster. De är trötta och blir kanske t.o.m deprimerade. Kan bara beklaga och kan inte ens säga att jag förstår. Tyvärr! Men det är väl som med mycket. Har man aldrig upplevt det kan man heller aldrig förstå det.

Jag tycker hösten är underbar. Varje årstid har ju verkligen sin tjusning. Så som hösten har visat sig för oss så här långt är det ju oslagbart. Inget nämnvärt med regn. Klara dagar med mycket sol som bara förstärker höstens alla underbara färger. Frisk sval och klar luft som är lätt att andas. Känns nästan som om kondisen helt plötsligt blivit bättre för att det går så lätt att andas.

Dessutom slipper vi klippa gräset som som iallafall jag tröttnat på för längesen. Vi slipper också vattna blommor i trädgården och vi får krypa in i stugvärmen tidigt på dagen. Laga mat, elda i kaminen, tända ljus, spela musik och titta på TV. Vi får också krypa in i våra gamla inkörda tofflor och stora bylsiga tröjor som gömmer magen skapligt även om vi inte håller in den. Vi får också lägga oss tidigare och läsa en bok eller sova om man är lite mer hösttrött.

Nej, tyvärr är det så att jag kan inte säga att jag förstår er stackare som tycker hösten är jobbig. Lider med er och det enda jag kan göra är att försöka smitta er med ett  leende. Vet att det är en klen tröst eller rent av ett hån, men det enda jag åtminstone kan försöka med.

För jag tror benhårt på mitt relativt nyfunna visdomsord.

Vänlighet är svårt att ge bort

det kommer alltid tillbaka.